Ympning
Skörda flera olika sorters frukt från ett och samma träd, skapa ett helt nytt träd eller föröka helt enkelt ditt favoritträd. Fördelarna med att ympa träd är många och Håkan Schüberg som driver en plantskola i jämtländska Orrviken ger dig sina bästa tips.
Text: Johanna Frostensson • Foto: Margareta Rutqvist ©
• Ympa in kvistar på ett träd du redan har
Det är ett trevligt sätt att få fler träd fast man bara har ett. Klipp kvistarna när de är i vila, innan de har börjat slå ut. Kvisten får inte ha kommit igång och börjat växa. Förvara den i fuktigt hushållspapper med plast omkring så kallt som möjligt utan att det är fruset, till exempel i ett kylskåp eller en snödriva. När man ympar på ett stående träd kapar man av en lämplig gren där man vill ha sin nya ympkvist och sen lyfter man på barken och sätter i princip fast kvisten under barken.
• Ympa precis innan trädets bladsprickning
Det är jätteviktigt att grundstammen måste vara mer igång än ympriset. Annars startar ympriset när stammen sover och då får kvisten ingen näring och vatten från grundstammen. Men om grundstammen trycker in näring och vatten i en kvist som sover så är det inte hela världen, då vaknar kvisten ska du se.
• Klipp en kort ympkvist
Den bör inte ha mer än tre knoppar, om den har fler så orkar den inte försörja alla skotten. Det är mycket vatten som ska in i kvisten och det är ju trots allt två pinnar man har bundit ihop med varandra så det är lätt att snittytan inte blir perfekt och den har svårt att bli försörjd.
• Satsa på en riktigt vass universalkniv
Köp en multikniv med utbytbara blad, då kan du byta bladet och få nya vassa blad. Den ska vara jättevass, det är tunna blad och inte någon tjock Morakniv du håller på med utan snarare en skalpell. Det är också viktigt om man gör flera träd att man är noga med hygienen på kniven. Man kan doppa den i T-sprit och sen i kokande vatten mellan träden, annars är det lätt att man för med sig diverse orenheter från det ena trädet till det andra.
• Odla din egen grundstam
Det kan du göra ganska lätt av både t.ex. päron och äpplen, du sår en kärna på hösten av den sort som förslagsvis odlas i närheten där du är. Om du har ett par äppelträd i Burträsk som växer bra där, så då kärnorna på hösten så får du upp härdig grundstam som med väldigt stor sannolikhet funkar i Burträsk eftersom härdighet är ärftlig. Frön av äpplen och päron måste ha vinter för att gro, de måste ha kallt i runt fyra månader. Man kan så utomhus eller i en kruka och ställa in i en jordkällare, men inte så och ställa i köksfönstret. Det tar ett par, tre år att få egna grundstammar färdiga, det tar lite tid men de blir jättebra.
• Köp rätt sorts grundstam
A2 är en bra och härdig grundstam och du kan odla den i zon 6 utan problem. Den kan dock i mer kontinentala områden växa lite längre på hösten, vilket kan ge frostsprängningar. B-grundstammarna är ofta väldigt bra, ganska små men med svaga rötter så träden behöver ofta vattning. Så finns det en grundstam som heter Antonovka som kommer av kärnor från en av de härdigaste äppelsorterna som finns och är motståndskraftig mot sjukdomar. Nackdelen är att den kommer i frukt ganska sent och blir stor.
• Akta dig för M-stammar i norr
En bra grej att tänka på är att vara försiktig med alla grundstammar som har M i namnet. De är väldigt vanliga i branschen, det är engelska grundstammar och många har en klart dålig härdighet. Alla är inte dåliga men i Norrland ska man försöka undvika dem, när man ändå lägger ner en massa arbete kan man lika gärna använda bra grejer.
• Lika träd leker bäst
I princip kan man bara få päron att växa på päron och plommon på plommon. Det är en sanning med modifikation men grundprincipen är att ju mer lika grundstam och ädelved är ju lättare växer de samman.
• Knyt fast en pinne i trädet åt fåglarna
När man ympar på ett stående träd är det bra om man binder fast en lite grövre pinne på samma gren som går utanför ympkvisten. Fåglar har en benägenhet att sätta sig på ympkvistarna och då kommer den ur läge och dör. Man kan aldrig hindra fåglar från att sätta sig på grenar, men har du knutit fast en lite större gren då sätter de sig på den istället.
• Gör så raka snitt du kan
Det är lätt hänt när man gör snitten att det blir lite kälkbacke och det ska man inte ha. Det är två ytor som ska vara så raka som möjligt så att de, när de sätts emot varandra, får så mycket kontakt som möjligt.
• Täpp igen snittytan
Om du har en öppen yta för nära en knopp så finns det en risk att vävnaden torkar in så att knoppen inte klarar att utveckla sig. Därför kan det vara bra att täppa till den översta snittytan. Det finns diverse sårbalsam och ympvax man kan köpa som täpper till. Stearin fungerar förmodligen också ganska bra om du tar ett värmeljus med dig ut och pillar på lite.
• Ta inte på ytorna
Ett väldigt vanligt fel som många gör är att de pillar på såret i trädet. Det är jätteförbjudet, man får under inga omständigheter ta med fingrarna på sårytan som ska sättas ihop. Då förorenar man den och det blir infektioner. Det är lätt hänt och om det händer så gör man en ny såryta med kniven och skär helt enkelt bort det yttersta lagret.
• Se till att kvisten sitter rätt mot stammen
En viktig grej är att du får kontakt mellan cambium och cambium, den gröna eller röda innerbarken som finns i kvisten. Du ska ha kontaktytor rakt igenom så att vätskeflödet går från grundstammen till kvisten, vatten är nyckeln till framgång. Två kvistar är ju aldrig exakt lika breda så det är på en sida du får fokusera att få kant mot kant.
• Bind fast kvistarna ordentligt
Det finns ymptejp som i princip är parafilm som funkar att köpa på nätet och det finns diverse gummiband man kan använda, med fördel ihop med ymptejp. En enklare variant är att gå in på en mack och köpa Vulkband, en töjbar tejp som faktiskt funkar riktigt bra.
• Plocka bort extra skott
Det är viktigt när kvisten har börjat slå ut att man plockar bort extra skott som kommer nere på grundstammen. Annars växer de mycket bättre och tar över.
• Ha tålamod
Det är viktigt att man inte är alltför otålig, ibland kan det ta flera veckor extra innan kvisten kommer igång fast grundstammen har börjat göra skott. Det är bara att testa sig fram och misslyckas man så kan man använda grundstammen en gång till nästa år, man behöver inte kasta bort den.
Artikeltips:
I Trädgård Norr nr 4/2020 läser du om att föröka växter: GÅ TILL WEBSHOP
Artikeln ”Besök hos växtförädlare i Sikfors”, ur Trädgård Norr nr 5/2011, finns att köpa digitalt i vår webshop: GÅ TILL PRODUKT I WEBSHOP
BildER:
Bo Strandgren i Täfteå visar hur du gör för att ympa. Själv ympar han på barrträd, men principen är densamma på fruktträd.
Dela inspirationen på facebook genom att klicka på symbolen nedan: