fbpx

Tips för grönsaks-nybörjaren

Intresset för att odla sin egen mat ökar. Men hur ska man tänka när det är dags för de första stapplande stegen bland morötter och kålhuvuden? Johan Nyqvist som bor och odlar på självhushållande lantbruket Mellestgården i jämtländska Husås (zon 7) tipsar.

Text: Johanna Frostensson  •  Foto: Mellestgården © 2021 All Rights Reserved

• Satsa på mycket sol och lite vind

”Generellt i norra Sverige så är det första man ska göra att maximera solexponeringen och minska vindexponeringen. Kan man göra både och på en plats så har man ett bra läge. Det bästa sättet att skydda sig mot vind är att ha levande saker som träd och buskar som hindrar den. Man kan prova att sätta upp ett armeringsnät och låta det vara klättermöjligheter för luktärtor, en kompis till mig i Ragunda hällde ut solrosfrön i ett dike förra året och fick en tio meter lång solroshäck. Eller så kan man plantera jordärtskockor direkt på våren och få en uppväxande häck som man sen gräver upp och skördar.

• Gräv inte en odlingslott i gräsmattan

”Man ska absolut inte börja gräva i sin gräsmatta. Det var det första jag gjorde när jag flyttade till Mellestgården och jag har fortfarande inte fått nästan något att växa där. När man gräver bort grässvålen så tar man bort allt mikroliv i jorden. Då börjar man i den delen av jorden som nästan inte lever och som inte har något att bryta ner, inga bakterier och svampar utan bara material från istiden. Då får man lägga hur mycket energi och tid som helst på att luckra upp jorden och få den näringsrik, vilket gör att man får massor av bakslag.”

• Täck marken och bygg upp en odlingsbädd

”Lägg ut två, tre lager papp på backen och lägg sedan vad som helst som är organiskt material uppepå. Det kan vara halm, hö, gammalt gräs, hästskit, löv, ja vad som helst. Vattna igenom rejält och tryck ihop lite så att det inte blir alldeles för luckert. Lägg sedan köpejord eller gammal blomkruksjord ovanpå i strängar och så eller plantera i det. Mikrolivet kommer sakta men säkert att göra att jorden som finns under gräset förenas med det som du lagt ovanpå och naturen se till att du får tillbaka alla näringsämnen. Och det är bra med upphöjt läge, det kan du ibland vinna en hel zon i klimat på.”

• Skippa affären

”Undvik att köpa en massa saker. Det mesta finns utomhus, i trädgården, skogen eller hos grannen. Det finns till exempel ett otroligt överskott av hästgödsel som är lätt att skaffa för vem som helst, även inne i stan. Det är ofta gratis och har lite dåligt rykte både för att det kan komma mycket ogräs i det och en del inte tycker att det är bra gödsel, men det är jättebra jordförbättringsmaterial. Om man bygger upp sina bäddar med gödsel långt ner och löv och hö ovanpå så får man en kanonstart utan att köpa en massa jox.

• Odla som om du bodde i norra Sverige, inte i södra Italien

”Det är väldigt ofta inspirationen i odling kommer från sydligare länder och varmare trakter. Man stöter ofta på de som vill spräcka zoner och absolut ska odla kumquat eller rosenkvitten, men om man ska försöka att få det att lyckas i Jämtland så är det upplagt för att inte bli roligt. Satsa istället på sådant som tycker om när det är kallt, som kål, sallad och rotfrukter.”

• Gräv i historien

”Om du har möjlighet att få veta hur mormor eller någon tidigare ägare gjorde kan du vinna många generationers kunskaper på liten tid. Om man vet att här brukar potatislandet vara eller här hade hon lökodlingen, så finns det förmodligen en anledning till det. På min gård har jag hittat gamla foton som visar ett ställe som nu är gräsmatta, men där det ser ut som att det växt lök. Så till sommaren har jag tänkt försöka återskapa det.

• Så kål under vintern

”Kål tycker jag att det är fördelaktigast att vinterså, då får man grövre och härdigare plantor. Det kan man göra nu i mars, man sår i jord, lägger snö ovanpå och ställer utomhus. Sedan framme i april skulle jag flytta in dem till ett växthus eller ställa vid en södervägg och se till att snön smälter ner och jorden hålls fuktig hela tiden. Då kommer de att gro, fast i ett ganska jobbigt och motsträvigt klimat och blir inte sådär gängliga och smala utan korta och kraftiga. Och så slipper man hela grejen att man ska härda av när man sätter ut för de står redan ute.

• Skippa potatisen

”Det vanligaste folk brukar tänka att de ska börja odla är potatis, men det finns ju få grödor som är så lätta att hitta lokalt, ekologiska och svinbilliga som potatis. Potatis i liten skala är jättearbetsamt att plocka upp, så det tycker jag man kan skippa. Man ska satsa på att odla dyra och exklusiva saker som broccoli eller ärtskidor.”

• Så lite sallad i taget och förläng säsongen

”En grej jag har gjort tusen gånger och fortfarande gör är att jag sår tio meter sallad och femton meter persilja. Sedan när allt kommer upp vill jag bara ha en liten persiljekvist och lite sallad till hamburgaren, så det blir mycket som går till spillo. Om man istället sår en meter en gång var tredje vecka så har man sallad hela sommaren.

• Våga misslyckas

”Det är det absolut viktigaste. Det är lätt att man fastnar i prestigefällan att allt ska blir bra och snyggt och barnen ska vilja äta morötterna. Det måste man släppa. Att kontinuerligt lyckas med odling är jättesvårt och tar lång tid, därför måste man misslyckas och inte tycka att det är så hemskt. Det är jättemånga som tycker att det är skitjobbigt när det inte blir några morötter eller några potatisar, men vad spelar det för roll?”

Bilder: Mellestgården © 2021 All Rights Reserved

– Köksträdgården, där de vänstra ytorna har ett antal olika grejer för bättre mikroklimat, men också de lådorna som Johan grävde bort grässvålen på och där nu inget vill växa. De överöser han numera med halm, ströbädd, löv och annat för att återfå mikrolivet. Den högra delen har sedan dess blivit odlingsyta till viss del, bland annat med sandwich-bäddar. Och ett exempel på att det kan vara härligt att inte klippa gräsmattan.

– En odlingsbädd, så kallad ”sandwichbädd”, som grundats med överbliven masonit, sedan ströbädd av får, hästskit, ströbädd av höns, bokashi, kompost och kornhalm på toppen. Senare kantad med klenare stockar av lövträd.
 
– En kålodling, så kallad ”kålsäng” med svartkål, grönkål, broccoli, blomkål, broccolo, majrova, rödbeta, morötter och purjolök (som inte tog sig). Ett exempel på att det går att få en god skörd trots mycket ogräs när man odlar flera sorter tillsammans i så kallad samodling.
 
– Johan Nyqvist, som bor och odlar på självhushållande lantbruket Mellestgården i jämtländska Husås.

Av Marie Olausson

23 mars 2021