Jorden och du
Jorden var inte det första jag tänkte på när jag började med min första trädgård. Ja, jag förstod att det var bra med kompost och att jag behövde gödsla – men riktigt vilken jord jag hade och när jag skulle gödsla kändes dock höjt i dunkel. Och hur jag skulle få till en bra kompost hade jag ingen aning om. Jag var glad när jag såg maskar, för det hade jag förstått var bra. Men det andra insektsmyllret intresserade jag mig inte för.
TEXT OCH FOTO: KATARINA SANDLING JONSSON
Sen lärde jag mig mer om min trädgård genom att förstå min omgivning – grannarnas berättelser – både det uttalade och det jag såg i deras trädgårdar. Jag såg det som frodades och hur de jobbade i sin trädgård, och sen läste jag. Läste och drömde. Jag somnade till trädgårdsdrömmar, perennrabatter och nya odlingar. Jag tror inte Pintrest fanns då, men jag tankade i biblioteket och via tv-program. Och jag besökte trädgårdar och handelsträdgårdar.
Men jorden då? Vart skulle jag med det? Jo, efter att ha förförts av blomning och bär, dykt ned i färg- och växtkomposition av rabatter, så kvarstod att få det att fungera. Över tid. Att min trädgård skulle frodas och vara härdig. Jag ville inte att växter skulle torka bort. Eller strypas av syrebrist under de kalla månaderna, som det kan bli om det är för blött.
Jag trodde länge att det var det över mark som var det viktiga – att det var kvistar och blommor som frös bort. Nu förstår jag att det kan ha mycket mer att göra med förutsättningarna under markytan. Det skulle vara förmätet att säga att jag har koll på allt. Jag har ödmjukt insett att det är många faktorer som spelar in. Vi behöver förstå just våra egna – oftast fantastiska möjligheter och realistiska förutsättningar. Inget råd i världen, hur övertygad din odlarkompis än är, ersätter att känna sin egen jord, sitt eget läge och, sist men kanske viktigast, vem du själv är som odlare.
Så, om du går in på ”Min karta” på Lantmäteriets hemsida, kan du får reda på vad som fanns på just din markplätt redan på 1960-talet. Du skriver bara in din adress och så testar du de olika kartfiltren. Du kan få reda på om det var tallhed, åkermark och få en känsla för naturen som fanns där tidigare. Om du dessutom forskar lite längre tillbaka kan du få reda på om det var gammal sjöbotten. Är det viktigt?
Nja, du kan få reda på det du behöver genom att gräva på olika ställen i din trädgård, pröva rulla jorden och se om den håller ihop. Du kan också lösa upp en näve jord i en glasburk med vatten och se vilka partiklar den består av, vilka sediment du får. Mycket sand? Mer lera? Dräneringen kan du kolla genom att gräva en 40-50 centimeter djup – och nästan lika bred – grop och kolla hur länge det tar innan den töms, sedan du vattenfyllt den. Tar det en halvtimme har du antagligen finfin dränering. Allt detta ger dig värdefull kunskap om vad just du behöver göra.
Kartorna då? Ja, jag tycker de är formidabelt intressanta. De kan ge dig en känsla för din plats i världen och för omgivningen. Knyta dig till historien, kulturmarken och de geografiska förutsättningarna. Trädgården skapar vi som bor i den, men den har ofta kopplingar till geografin som gör att vi bättre kan förstå hur vi kan vårda den. Förstår vi när, och i vilken anda, vårt bostadsområde skapades kan vi se hur vår trädgård antingen matchar eller tar avstånd från den stil eller arkitektur som präglade dess tillkomst.
Bild: Mitt första äppelträd. Det var mer tur än skicklighet som bidrog till alla äpplen.
Vill du läsa Trädgård Norr? Beställ tidningen här: WEBSHOP
Dela inspirationen på facebook genom att klicka på symbolen nedan: